Vindkraften är en förnybar energikälla som varken ger några utsläpp eller kräver några miljöfarliga transporter av bränsle. Man brukar räkna med att ett vindkraftverk producerar tillbaka den mängd energi som gått åt under tillverkningen av vindkraftverket på 3-6 månader. Vindkraftverken går också snabbt att montera ned och återvinna och de lämnar inga bestående spår efter sig. Ur miljösynpunkt tillhör vindkraften den elenergikälla som är en av de absolut bästa.
Om man tittar på stora energikällor som fossila bränslen och kärnkraft ser man vilka miljömässiga fördelar vindkraften har. Fossila bränslen leder till försurning, övergödning och klimatförändringar. Kärnkraften kan ge förödande effekter vid olyckor. Brytning och slutförvaringen av uranet ger stora miljömässiga konsekvenser.
Eftersom vindkraftverken inte släpper ut några växthusgaser, såsom koldioxid, svavel och kväveoxider så bidrar utbyggnaden av vindkraft till att minska miljöhoten både regionalt och globalt. Aldrig någonsin har intresset för miljö och klimatfrågor varit större än idag och därför har vindkraften blivit en het fråga, inte minst i Sverige.
Trots alla dessa miljömässiga fördelar som vindkraften har så finns det några problem (som alltid) ur miljösynpunkt att ta ställning till. Vindkraften påverkar lokalt områden genom att de syns, hörs och påverkar landskapsbilden. Enligt lagen klassas vindkraften som miljöfarlig verksamhet just på grund av att den kan skapa störande ljuseffekter och buller. Vindkraftverken kräver större markarealer än andra typer av kraftverk. När man bygger ett vindkraftverk går det åt mark till bygge av t.ex fundament, vägar och transformatorer. Eftersom det måste råda bra vindförhållanden där man bygger ett vindkraftverk är det begränsat vart man kan bygga vindkraftverken och därför kan man inte placera ut dem efter vad som är miljömässigt bäst. När man bygger ett vindkraftverk måste det byggas vägar som håller för att transportera vindkraftverket på plats och det måste grävas för kraftledningar som ska ansluta vindkraftverket till elnätet. Markägare ska ge tillstånd till att upplåta mark till vindkraftverket. Verket monteras på ett betongfundament eller direkt i berget. Betongfundamentet gjuts en bit under marken som täcks med jord, fundamentet tar upp väldigt få kvadratmeter av marken. Det som har mest fysisk påverkan på miljön är den tillfartsväg som byggs från närmaste väg. Vägen som byggs måste hålla för de tunga transporterna av vindkraftverk, betong och mobilkran. Kraven på vägen beror givetvis på terrängen. Finns det skog där verket ska byggas måste också en avverkning ske. När man installerat vindkraftverket byggs ett transformatorhus intill som ansluts till elnätet genom kablar som man gräver ned.
Hur allt det här påverkar flora och fauna beror på den vegetationstyp och det djurliv som finns i det område där verket ska byggas. När det gäller floran så kan den påverkas under byggnationen eller av att fundamentanläggningen och utgrävningen av väg och kabeldiken påverkar grundvattennivån. Inom faunan diskuteras ofta hur fågellivet påverkas av vindsnurrorna. Det man har kunnat visa är att fåglarna viker av från vindkraftverken, att fåglarna kolliderar med snurrorna är ovanligt. Däggdjuren verkar inte heller störas av vindkraftverken. Däremot kan däggdjuren påverkas under själva byggnadsfasen av vindkraftverken.
Tittar man på de havsbaserade vindkraftverken så påverkas fågellivet på samma sätt som på land. Fåglarna viker av från vindkraftverken och de verkar inte skrämmas av snurrorna. Tittar man på livet i havet och fiskarna så har de havsbaserade vindkraftverkens fundament visat sig ha en positiv effekt genom att de bildar artificiella rev som lockar fiskarna. Anläggningarna skyddar också fisken mot utfiskning.
Vindkraftverken har också en visuell påverkan på miljön eftersom de syns tydligt och på så sätt påverkar landskapsbilden. Ju större vindkraften är desto längre syns det på avstånd men samtidigt så roterar vingarna på dessa långsammare. Hur vindkraftverken påverkar landskapsbilden är givetvis en individuell bedömning.
Något som också diskuteras när det gäller vindkraftverkens påverkan på omgivningen är ljudutbredning, skuggor och reflexer. Ett vindkraftverk kan höras från flera hundra meters avstånd, detta beror på att rotorbladen ger ifrån sig ett aerodynamiskt ljud. Om det är solsken kan rotorbladen ge upphov till skuggor och reflexer som kan ha en störande effekt på omgivningen. Det pågår ständig utveckling för att förbättra dessa problem som vindkraftverken kan ge upphov till. Rotorbladens aerodynamiska ljud har man lyckats dämpa genom att ändra på bladets profil. Problemet med reflexer han man löst genom att antireflexbehandla rotorbladen, så problemen går att lösa.
Källor:
Wizelius, Tore, 2002, Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vindkraft
http://www.svensk-vindkraft.org/index.php?option=com_content&task=view&id=16&Itemid=27
http://www.favonius.se/vindkraft.php (faktablad)
Bildkällor:
