Vindkraft är en kraftkälla som människan använt sig av sedan urminnes tider. Vindens enkla drivkraft har i ett hundratal år använts till driva kvarnar, pumpar och segelfartyg. Vindkraftens historia började tidigt. Den första typen av vindkraft tros ha använts i Persien redan 200 år f. Kr.

Vid slutet av 1100-talet byggdes de allra första väderkvarnarna i Europa. Till skillnad från de persiska väderkvarnarna som var vertikalaxlade så var de europeiska väderkvarnarna vid Medelhavet horisontalaxlade. På den här tiden var kugghjulet en rätt ny uppfinning och användes redan i vattenkvarnar. I de horisontalaxlade väderkvarnarna kunde man nu utnyttja kugghjulet för att överföra kraften från horisontalaxeln till vertikalaxeln som drev kvarnstenarna. Vid Medelhavet byggdes kvarnarna tornformad av sten. Axeln och rotorn på dessa väderkvarnar byggdes av trä, på rotorn monterade man segeldukar som fångade upp vinden. För att rotorn skulle följa vindriktningen byggdes kvarnen med ett tak som kunde vridas runt tornet. Väderkvarnarna visade sig bli en av de viktigaste energikällorna ända fram till slutet av 1800-talet. Under dessa århundraden utvecklades kvarnen betydligt, kvarnens mekaniska arbete utnyttjades inte bara till att mala säd utan användes också till att pumpa vatten. Väderkvarnarna användes också till att driva sågverk, lumpstampar och snuskvarnar.
När så småningom ångmaskinen uppfanns var väderkvarnens sista dagar räknade och in på 1900-talet slutade de användas.

Det var först på 1930-talet som man började utveckla ett nytt sätt att använda vindsnurrorna. Den revolutionerande elektriciteten fanns från början bara i elnäten i större städer där ett flertal elektriska apparater växte fram, inte minst radion. På landsbygden var elen sällsynt och inte heller särskilt eftertraktad, men så småningom började elen också användas på landet. För att kunna förse bondgårdar med el utvecklades en typ av gårdssnurra som kallades Windcharger (batteriladdare). Dessa snurror utnyttjade flygplansteknikens aerodynamik genom att bygga en rotor med lämpliga bladprofiler som omvänt fungerade som flygplanspropellrar. Rotorn förseddes sedan med en generator som alstrade ström till ett batteri. Den här konstruktionen spred sig ganska snabbt ute på landsbygden. I USA byggdes hundratusentals batteriladdare och även några tusen i Sverige och Danmark.

Danmark har historiskt sett varit det främsta landet inom vindkraften. Den första vindmöllan som producerade el byggdes redan 1892 av professorn Paul la Cour. Denna vindmölla utnyttjade likström som lagrades genom aukumalatorer.

Redan 1908 hade man i Danmark 72 vindkraftverk som vardera producerade 10-20 kW. 1957 byggdes i Gedser ett vindkraftverk som anslöts till elnätet. Det här vindkraftverket hade en effekt på 200 kW och använde en växelströmsgenerator. I hela 18 år var det i drift.

Det dröjde först till slutet av 1970-talet som intresset för vindkraften fick ett rejält uppsving. Oljekrisen i västvärlden hade blivit en viktig anledning till en storsatsning på nya energikällor. De allvarliga kärnkraftsolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl och den allmänna miljödebatten om jordens begränsade tillgångar blev orsaker till att politiker och allmänheten även in på 1980-talet började leta nya lösningar till energiframställning. Stora satsningar på förnybara energikällor gjordes vilket blev startskottet för vindkraftsindustrin på 1980-talet. När 1990-talet kom sattes allt mer fokus på sambandet mellan koldioxidutsläppen och växthuseffekten. Miljöfrågorna fick allt större plats inom politiken där man hittade ett samband mellan miljöpolitiken och energipolitiken. För att minska miljöbelastningen krävdes större satsningar på forskning och utveckling inom de förnybara energikällorna.

Källor:

Wizelius, Tore, 2002, Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund