Vindkraftens utveckling i samhället avgörs helt av vilka ekonomiska spelregler och villkor som politiken fastställer för vindkraften.
För att få bygga ett vindkraftverk här i Sverige krävs en rad tillstånd. Dessa tillstånd bygger på samlade lagar och bestämmelser. Först och främst har riksdag och regering byggt upp de förutsättningar som finns för att bygga vindkraft i Sverige. Riksdagen styr över lagar och regler och de ekonomiska förutsättningarna. Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdverket bestämmer hur lagar och regler ska följas som i sin tur övervakas av Länsstyrelsen. Det är sedan kommunen som ansvarar för översiktsplaner, detaljplaner och ansökningar om bygglov.
Planeringen är en viktig del i projekteringen av ett vindkraftverk då man först planerar för förutsättningarna för att bygga vindkraftverket innan man sedan går vidare med att söka tillstånd, installera och sälja eller driva vindkraftverket. De ekonomiska förutsättningarna är en viktig del av planeringen.
Den första viktiga delen i planeringen är att hitta lämplig plats för vindkraftverket/vindkraftverken (lokalisering). Vid inventeringen är givetvis vindförhållandet det mest avgörande i beräkningarna för hur mycket vindkraftverket kan producera på den plats man tänkt bygga. Det görs också en detaljerad beräkning på hur mycket vinden kommer påverkas av de lokala förhållandena som backar, kullar, byggnader och vegetation. Vidare måste det också i beräkningarna tas hänsyn till omgivande vägar, markförhållanden och avstånd till elnätet för att kunna sammanföra de sammanlagda kostnaderna för bygge av tillfartsväg, fundament och sammankoppling med elnätet. Det finns även några miljökrav som måste uppfyllas och därför tas med i planeringen. Vindkraftverket får inte ha störande effekt på omgivningen. Det finns särskilda bestämmelser för hur hög ljudnivån får vara vid närmaste bostad. Vindkraftverket får inte heller placeras så att rotorbladen orsakar störande skuggor. För att uppföra ett vindkraftverk måste det utföras tillstånd enligt plan och bygglagen och miljöbalken. Flygtrafik, militära anläggningar, naturvård, kulturvård, friluftsliv, fornminnen får inte påverkas negativt av vindkraftverkets placering. Uppgifter om dessa motstående intressen finns i kommunens översiktsplan.
När inventeringen av vindläget har undersökts på platsen undersöks platsens förutsättningar. Platsen där vindkraftverket ska byggas ska uppfylla krav som gäller ljud och skuggor, möjligheten att ansluta till elnätet, upplåtande av mark från markägare, motstående intressen och möjligheterna till att få tillstånd att bygga. Om förutsättningarna visar sig vara goda är nästa steg att beräkna hur mycket vindkraftverket kommer att producera på den planerade platsen. Detta är en viktig del av den ekonomiska kalkylen.
Vindkraftsprojekt kräver en grundläggande ekonomisk kalkyl. Den ekonomiska kalkylen består av som tidigare nämnt av en produktionskalkyl som talar om hur mycket de planerade vindkraftverket kan producera under ett normalt vindår. Sedan görs en investeringskalkyl som talar om kostnaden för de investeringar som behövs för projektet. Det sista som görs är en investeringsplan över de pengar som ska betala amorteringar och räkningar. Finansieringen kan gå till på olika sätt genom banklån eller gemensamma investeringar inom ett kooperativ.
Lönsamheten att bygga vindkraft i Sverige har blivit allt mer gynnsamt genom förbättrat stöd i form av el-certifikat och miljöbonus. Som elproducent har man rätten att få el-certifikat utfärdat genom att man framställer el genom en förnyelsebar energikälla.
Investeringskostnaden utgör den största kostnaden för vindkraften eftersom drivmedlet för ett vindkraftverk är vinden som är gratis. Ett vindkraftverk i drift har löpande kostnader i form av amortering, ränta på investeringarna och kostnaden för drift och underhåll.
Vindkraftverkets intäkter utgörs av elpris, nätnytta, elcertifikat och miljöbonus. På Nordpool (nordiska elbörsen) bestäms elpriserna. Nätnytta är en form av ersättning som vindkraftsproducenterna kan få genom att producera el som används i närheten och på så sätt minska förlusten i elnätet. Som nämnts tidigare är elcertifikaten något som blivit viktigt för vindkraftens lönsamhet i Sverige. Ett elcertifikat utdelas till elproducenten för varje MWh som produceras. Elkonsumenterna är skyldig att köpa elcertifikat som motsvarar en viss andel av den konsumerade elen. Det här görs genom att elföretagen köper elcertifikat som täcker konsumenternas kvot som sedan läggs på kostnaden för elen. Miljöbonusen är ett stöd som utdelas för de miljöfördelar vindkraften har som energikälla i jämförelse med andra som bidrar till externa kostnader i samhället i form av miljöförstöring.
Visar det sig råda goda förutsättningar för projektet och om den ekonomiska kalkylen visar sig vara lönsam kan den riktiga projekteringen påbörjas. Det första som görs under projekteringsfasen är att informera myndigheter och lokalbefolkning (tidigt samråd). Från kommunen krävs alltid bygglov och överstiger den totala installerade effekten 25 MW krävs miljötillstånd från länsstyrelsen. Det är viktigt att projektören tidigt undersöker tillgången till mark och tar kontakt med markägare för överenskommelse. För att kunna placera verken där de kan producera som bäst görs en detaljplanering som bestämmer verkens storlek och placering. Projektören presenterar sedan projektet för myndigheter och allmänhet genom ett utökat samråd. Kommun, länsstyrelse och andra myndigheter och organisationer kallas till ett möte där projektet presenteras och diskuteras. Allmänheten och de som berörs av projektet informeras genom informationsmöten. Innan projektören söker miljötillstånd hos länsstyrelsen görs en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen utformas för att ge alla berörda parter en möjlighet att påverka vindkraftsprojektet för att minimera miljökonsekvenserna. Därefter görs en tillståndsansökan om bygglov hos kommunen och en ansökan om miljötillstånd hos länsstyrelsen. Om kommun och länsstyrelse beviljar ansökningarna har allmänheten i regel rätt till att överklaga besluten. En överklagan kan leda till att projektet skjuts upp en längre tid och i värsta fall att projektet inte kan genomföras. När tiden för överklagan har gått ut (i regel efter 2-4 veckor) blir alla tillstånd godkända och upphandlingen kan påbörjas. Man tecknar avtal med markägare, elförsäljningsbolag, nätoperatör och banker. De planerade vindkraftverken anmäls till Energimyndigheten. Energimyndigheten ger tillstånd för elcertifikat. Innan bygget av vindkraftverket påbörjas lämnas en bygganmälan in till den kommunala byggnadsnämnden. Projektören ansvarar för förberedelserna för byggplatsen där sedan vindkraftverket monteras av det företag som levererar vindkraftverken. Bygget av vindkraftverket brukar inte ta mer än en dag. När vindkraftverket är färdiginstallerat och anslutet till elnätet görs en kontroll av vindkraftverkets installatör innan det sätts i drift och överlåts till uppdragsgivaren. Vindkraftverken som sätts i drift sköter sig sedan större delen av tiden sig själv.
Efter normalt 20-25 år har ett vindkraftverk uttjänat sin tid och kan det utan vidare monteras ned och fraktas bort från platsen. Större delen av vindkraftverkets komponenter går att återvinna.
Källor:
Wizelius, Tore, 2002, Vindkraft i teori och praktik. Studentlitteratur, Lund
Bildkällor:
https://windfarmaction.files.wordpress.com/2011/09/schleswig-holstein-turbines.jpg